Ett pris på mitt huvud och Lgr 11 årskurs 7-9

Ett pris på mitt huvud kompletteras av två faktablad.

Slaveri och slavhandel förr               Slaveri och slavhandel i vår tid

Tips för undervisning utifrån Ett pris på mitt huvud, årskurs 7 – 9

Börja med att läsa Ett pris på mitt huvud – enskilt eller tillsammans. Den fortsatta undervisningen kan ta upp några av följande förslag. Kursiv text handlar om vad faktabladen och länkarna kan bidra med.

  • (Text i punkter kopplar till centralt innehåll i respektive ämne.)

 

Budskap och motiven slaveri och slavhandel

Boken slutar med ett frågetecken om budskapet. Vill Manuel betala priset för att människosmugglarna tas till fånga? Han säger att han hellre vill ha sin pappa i livet, men sedan ställer han en fråga som han inte besvarar. Hur värderar man detta?

Faktabladens avsikt är att redovisa fakta. Några länkar har – däremot – tydliga budskap, till exempel filmen om barnslaven Iqbal. Fakta om slavhandel och slaveri förr i tiden anknyter till historieämnet. Sveriges roll i slavhandel och slaveri redovisas i länken …slaveri.dåochnu.pdf

  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. (SVENSKA)

  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets-och livsfrågor. /…/

  • Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang. (SVENSKA)

  • De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonven­tionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag. (SAMHÄLLSKUNSKAP)

  • Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. (SAMHÄLLSKUNSKAP)

  • Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen. (SAMHÄLLSKUNSKAP)

  • /…/ principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation. (SAMHÄLLSKUNSKAP)

  • Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet. (SAMHÄLLSKUNSKAP)

  • Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag /…/ (SAMHÄLLSKUNSKAP)

  • Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900 – Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika. (HISTORIA)

  • Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri. (HISTORIA)

  • Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta. (HISTORIA)

 

Braslien

Boken utspelas i den tropiska (norra) delen av Brasilien. Mangroveträsk, grunda havsvikar samt stränder vid hav och flod är de naturmiljöer som beskrivs.

Länkar till capoeira anknyter till ämnena Idrott och hälsa och Musik. Vad gäller anknytning till Hem- och konsumentkunskap, så föreslår jag googlande på afrikansk/afro-brasiliansk mathållning.

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt /…( (BIOLOGI)

  • /…/ De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem. (BIOLOGI)

  • Jordens klimat-och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor. (GEOGRAFI)

  • Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter. (GEOGRAFI)

  • Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen. (GEOGRAFI)

  • Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser. (GEOGRAFI)

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. (IDROTT OCH HÄLSA)

  • Traditionella och moderna danser samt rörelse-och träningsprogram till musik. (IDROTT OCH HÄLSA)

  • Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa. (HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP)
  • Olika mattraditioner, deras ursprung och betydelse. (HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP)

  • Rytmisk och melodisk improvisation till trumkomp, ackordföljder eller melodislingor med röst och instrument. (MUSIK)

  • Ackord-och melodiinstrument, bas och slagverk för spel i olika ton-och taktarter. (MUSIK)

  • Ljudets och musikens fysiska, tanke-och känslomässiga påverkan på människan. Musikens funktion för att markera identitet och grupptillhörighet i olika kulturer, med fokus på etnicitet och kön. (MUSIK)

  • Instrument och deras funktion i olika genrer och sammanhang, till exempel i en symfoniorkester eller i ett rockband. (MUSIK)

  • Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. /…/ (MUSIK) 

 

Den skönlitterära bokens upplägg

Boken skildrar en resa. Den yttre resan går först från Frankrike (rasism antyds) till övre medelklassens och överklassens Brasilien (ingen rasism). Den fortsätter till en fattig fiskarby (alltså från rik till fattig). Därefter ger sig Manuel ut på vägarna för att försöka nå Franska Guyana, en bit av EU placerad i Sydamerika. Han möter ständigt nya personer. Den inre resan handlar om mognad och acceptans av att livet är orättvist. Frigörelsen från föräldrarna blir dramatisk. Manuel får nya insikter också om genusfrågor och personer inte är entydigt onda eller goda (människosmugglaren Abacaxí är det tydligaste exemplet). Varje nytt möte ger en ny insikt. Manuel diskuterar med sig själv: ”Vad lärde jag mig idag?”

Se föregående stycke om faktabladen och länkarna.

  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. (SVENSKA)

  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets-och livsfrågor. /…/

  • Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. (SAMHÄLLSKUNSKAP)

  • Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. (BIOLOGI)

 

Språkliga drag och uppbyggnad

Boken berättas av Manuel. Hans språk är fullt av engelska uttryck (kopplat till hans mamma, som också karaktäriseras av sådant språkbruk). Portugisiska ord och uttryck förklaras, eftersom Manuel berättar för europeiska läsare. (Observera att han inte vänder sig till svenska läsare speciellt – i så fall skulle han inte ha förklarat så noga om Sala och om svenskars kaffevanor.) Språket ligger på en medelnivå vad gäller satslängd och användandning av bisatser. En fråga till eleverna kan vara huruvida den sextioårige författaren lyckats skriva så att läsaren kan tänka sig att en ung person har skrivit texten.

Boken fokuserar också på möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier. Eleverna kan ge exempel på hur Manuel hanterar dessa risker och hur de själva ser på frågan.

  • Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. /…/ (SVENSKA)

  • Nya ord i språket, till exempel lånord. (SVENSKA)

  • Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier. (SVENSKA och SAMHÄLLSKUNSKAP)

Tillbakablickar, miljöbeskrivning, personbeskrivning och dialoger

Manuel är i tjugoårsåldern då han återberättar vad som hände honom. Hur kan man se detta? Tillbakablickarna går ända till när hans föräldrar träffades – vad kan vara orsaken till detta? (Manuel bearbetar förhållandet till pappan.) Miljön i den tropiska delen av Brasilien beskrivs på många ställen – eleverna kan leta efter exempel. Miljöerna hör också till skiftande sociala skikt. Manuel lägger själv stor vikt vid att han är seglare och kan städa. Han beskriver också sitt utseende. Texten ger många fler upplysningar om honom – be eleverna att formulera vilka egenskaper Manuel har och att gärna hänvisa till något i texten. (Manuel är mycket kompetent i sin komplicerade situation. Han är social och tycks ha en stark självkänsla i botten av personligheten.) Mammans person beskrivs som mycket annorlunda än pappans – också detta kan eleverna se på. Dialogerna i boken är av skilda slag. Man pratar med varandra (yttre dialog), men Manuel tänker mycket också (inre dialog), och han skriver till sina döda föräldrar. Eleverna kan försöka avgöra vad för slags dialog en viss del av texten innehåller.

Faktalänken till …case.slaveri.pdf innehåller också berättande texter. Kan eleverna se någon skillnad mellan boken och dessa två texter?

  • /…/ tillbakablickar, miljö-och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger. (SVENSKA)

  • Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen. (SVENSKA)

 

Skönlitterära genrer

Ett pris på mitt huvud är en spänningsroman för unga. Den utspelas dessutom mot en bakgrund av slavhandel och slaveri, förr och i vår tid. På vilket sätt är den en spänningsroman? Läsarens drivkraft är ”hur kommer det att gå för huvudpersonen?” kombinerat med att huvudpersonen hamnar i mycket farliga situationer gång på gång. Den är en ungdomsbok därför att den är kort, skriven på ett förhållandevis enkelt språk samt försöker vara tonårsnära i stil, händelsförlopp och funderingar. Bakgrunden, en aktuell samhällsfråga, är integrerad i den yttre och den inre handlingen. Detta kan eleverna försöka ge exempel på.

  • Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra. (SVENSKA)

Förklarande och argumenterande texter

De två faktabladen är uppställda i punktform för att underlätta en jämförelse mellan slaveri förr och slaveri i vår tid. Eleverna kan leta likheter och skillnader.

Faktabladens länktips leder till kommenterande artiklar, nyhetsartiklar, nyhetshotiser samt webbtidningar för unga.

  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. (SVENSKA)

  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet. (SAMHÄLLSKUNSKAP)

 

 

Texter som kombinerar ord, bild och ljud

Faktabladens länktips leder också till multimodala/sammansatta texter, till exempel filmen om barnslaven Iqbal. Denna film är i och för sig på engelska, men lättfattlig. Den är 5 minuter och 29 sekunder lång, vilket gör det möjligt att se den flera gånger för att iaktta hur den är uppbyggd.

  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter. (SVENSKA)

 

Minnas och lära

Kartan i slutet av boken kan användas för en språklig strategi att minnas och lära. Kopiera kartan eller låt eleverna rita en egen karta. Kartan blir en utgångspunkt för att återberätta den yttre handlingen. Samtidigt kan man samtala om Manuels möten och mognad utifrån kartan.

      • Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar. (SVENSKA)

 

Språkets struktur

Man kan naturligtvis utgå från den här bokens text likaväl som från andra texter när man sysslar med språkets formella sida.

  • Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar. (SVENSKA)

 

Informationssökning och källkritik

Faktabladet om slaveri i vår tid innehåller källhänvisningar; bladet om slaveri förr saknar sådana. Kan eleverna hitta denna skillnad? Det går också att fundera tillsammans över trovärdighet och relevans hos olika texter. En annan möjlighet är att låta eleverna själva googla på lämpliga ord och sedan tillsammans se på vad eleverna har funnit. För åttor och nior kan man särskilt uppmärksamma den länk som handlar om källkritik kring den transatlantiska slavhandeln.

  • Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. SVENSKA)
  • Hur man citerar och gör källhänvisningar. (SVENSKA)

  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. (SVENSKA)